Дисертації з теми "Spécialized languages for linguistics"

This study investigated the contributions of segments (consonants vs. vowels) to speech intelligibility in Arabic and English. In these two languages, consonants and vowels play crucially different grammatical roles. Arabic is a nonconcatenative language that primarily assigns lexical information to consonants and morphosyntactic information to vowels, while English is a concatenative language that does not assign distinct roles to either class of segments. On this basis, we hypothesized that consonants and vowels would play very different roles in the intelligibility of the two languages. Five laboratory experiments were conducted, three on Arabic and two on English. Participants listened to words and sentences in which either all consonants or all vowels were replaced with silence and were asked to indicate what they heard. Unlike previous studies, all stimuli were carefully controlled for ratio of consonants to vowels. Results showed that in Arabic, consonants made a greater contribution than vowels to speech intelligibility, both in isolated words and in complete sentences. Furthermore, in consonant-only conditions, stimuli containing more consonants were more intelligible than those containing more vowels, displaying a clear effect of segmental ratio. In English, by contrast, the consonants and vowels made roughly equivalent contributions to speech intelligibility, and segmental ratio played a negligible role. These two disparate findings suggest that segmental contributions are crucially modulated by language-specific factors. That is, the different contributions of consonants and vowels to speech intelligibility are not solely determined by their distinct acoustic cues, but also by the grammatical role they play.

En människas språkutveckling är fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn på några få år goda språkbrukare. Språket, som är ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det går till. Ändå har på senare år personal i skolor och förskolor signalerat att man känner oro över barns språk. En del barn har börjat första klass utan att ha de språkkunskaper som behövs för att klara undervisningen. Hur man valt att arbeta för att hjälpa dessa barn är olika.

I den här studien har jag valt att följa arbetet på en skola där man arbetar med ett ettårigt språkprojekt. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur och varför man driver ett språkprojekt, för barn i förskola och skola. Hur lär sig barn språk? Hur kan skolan arbeta med elevernas språkutveckling? Hur beskriver pedagoger språkarbetet i skolan och hur upplever de deltagande pedagogerna språkprojektet? Detta var mina frågor vid starten av arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där intervjuer och samtal varit den största och viktigaste informationskällan, men även observationer och studiebesök har legat till grund för resultatet. Mina tolkningar visar att det strukturerade arbetssätt som det pågående språkprojektet initierat, uppfattas som positivt av flera pedagoger, även om det finns kritik mot vissa delar.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk.

Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk. Det är många komponenter som ska stämma för att man ska kunna tillägna sig ett nytt språk. Vi måste inse att alla inte kan vara lika bra på allting och utgå därifrån.

Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik.

Intresset för språk gav mig idén att undersöka hur grammatikundervisningen fungerar i dagens skola. Jag ville inte bara göra en undersökning om den svenska uppfattningen, utan även ta del av ett annat lands åsikter. Valet föll på England. Min tanke är att en sådan undersökning skulle kunna ge mig en klarare utgångspunkt för det kommande arbetet med språkundervisningen och ge en vägledning när det gäller att förbättra elevernas kunskap och förståelse för språkets betydelse.

I arbetet vill jag försöka komma fram till om och hur eleverna finner samband mellan grammtikstudier, läsning, skrivning och annan färdighetsträning.

Mina resultat har jag kommit fram till genom litteraturstudier och en empirisk undersökning bestående av en elevenkät och en lärarenkät.

In order to facilitate comprehensibility and translation, the language used in software user documentation must be standardized. If the terminology and language rules are standardized and consistent, the time and cost of translation will be reduced. For this reason, controlled languages have been developed. Controlled languages are subsets of other languages, purposely limited by restricting the terminology and grammar that is allowed.

The purpose and goal of this thesis is to investigate how using a controlled language can improve comprehensibility and translatability of software user documentation written in English. In order to reach our goal, we have performed a case study at IFS AB. We specify a number of research questions that help satisfy some of the goals of IFS and, when generalized, fulfill the goal of this thesis.

A major result of our case study is a list of sixteen controlled language rules. Some examples of these rules are control of the maximum allowed number of words in a sentence, and control of when the author is allowed to use past participles. We have based our controlled language rules on existing controlled languages, style guides, research reports, and the opinions of technical writers at IFS.

When we applied these rules to different user documentation texts at IFS, we managed to increase the readability score for each of the texts. Also, during an assessment test of readability and translatability, the rewritten versions were chosen in 85 % of the cases by experienced technical writers at IFS.

Another result of our case study is a prototype application that shows that it is possible to develop and use a software checker for helping the authors when writing documentation according to our suggested controlled language rules.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.

Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvärdera"Schyst språk-Inget bråk"projektet som genomfördes på Solhagaskolan i Ryd, Linköping under läsåret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas språk och beteende inte gick att tolerera längre och för att förbättra stämningen på skolan. Man hade en arbetsgrupp bestående av tre ur personalen som också var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i närsamhället, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som träffar barnen skulle vara enade mot samma mål. På skolan delades barnen in i kompisgrupper från sexårs till femte klass, där de ibland gjorde aktiviteter ihop under året. Man hade även en hel del samlingar med alla elever på skolan där syftet var att skapa en känsla av gemenskap på skolan. För att kunna nå mitt syfte har jag gjort en enkätutvärdering i två klasser, intervjuat de tre i arbetsgruppen och två ur samverkansgruppen, jag har även läst litteratur om att förebygga mobbning och våld i skolor. Slutsatser jag har dragit är bl.a. att elevernas tankar kring projektet skiljer sig åt en del beroende på årskurs och kön, lärarna har i stort sett varit nöjda med arbetet i projekt, samt att resultatet är att eleverna har blivit medvetna om hur det låter när de säger dumma saker och att det har blivit lugnare på skolan.

Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom språkundervisningen och består av två huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlärningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lärande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i två åldersgrupper och låter sedan eleverna utvärdera denna undervisning med hjälp av en skriftlig enkät.

Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lärande på ett flertal olika sätt. En dramainspirerad språkundervisning kan bl.a. ge mer realistiska kommunikationssituationer, ökad motivation och en mer konkret språkundervisning. Det finns dock ytterligare fördelar med att arbeta på detta sätt. Metoden främjar exempelvis även ett bra klassrumsklimat, ger eleverna en chans att uttrycka sig estetiskt samt ökar kontakten mellan lärare och elev.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger använder sig av forskares resultat då de planerar sitt arbete med barns språkutveckling. Jag synar ett samverkansområde och en skolas språkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter är mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och båda parter är delaktiga i forskningsprocessen, nås den bästa utvecklingen.

Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren.

This thesis presents an oral history of the Advocates for Indigenous California Language Survival (AICLS) and its Breath of Life Workshop. Held every other year since 1996, the workshop is designed to meet the language revitalization needs of California Indian people whose languages have no living fluent speakers. Breath of Life Workshop organizers arrange visits to four archives on the University of California, Berkeley, campus and connect participants with linguistic mentors to read and interpret archival documents in their language for the purpose of bringing their language back into use.

Through interviews with AICLS founders, Breath of Life Workshop participants, and University of California, Berkeley, linguists and archivists, this study uncovers the role archivists play in the Breath of Life Workshops and in the care of Native language collections more generally. Topics addressed include the selection and use of archival documents in the program and the changes to archival practice and policies that have resulted from archivists’ work with Breath of Life participants. The thesis also examines issues involved in the collection, arrangement, description, preservation, and access to the documentation of California Indian languages. The study concludes with recommendations for future language revitalization programs.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.