Добірка наукової літератури з теми "Upplevelser och attityder"

This article was first published in lambda nordica 2010, 3-4. Artikeln undersöker den så kallade affektiva vändningen som enligt ett specialnummer av South Atlantic Quarterly, “After sex? on writing since queer theory” (2007), kännetecknar även queerforskning på 2000- talet. Artikeln ifrågasätter existensen av “en vändning” genom en närläsning av Eve Kosofsky Sedgwicks inflytelserika skrifter om skam samt om paranoida och reparativa läsesätt. Såväl Sedgwicks förståelse av skam som hennes uttalat metodologiska reflexioner kring queerforskning kännetecknas av komplexitet och ambivalens. Detta bottnar i hennes psykoanalytiska referensram och koppling av affektbegreppet till subjektteori, till skillnad från t.ex. nymaterialistiska ansatser. Som en följd kan hennes idéer om paranoida och reparativa positioner svårligen tolkas som två väsensskilda metodologiska alternativ eller en värdering av två valbara, sinsemellan alternativa läsesätt. Sedgwicks begreppspar kan inte heller reduceras till en inbjudan till forskare att “tala om” känslor och upplevelser. I stället kan dessa två positioner, förankrade i Melanie Kleins psykoanalytiska teori, med fördel uppfattas som en beskrivning av det queera forskarsubjektets ontologiska situation: dess nödvändiga pendling mellan negativ och positiv hermeneutik, mellan kritisk granskning och ifrågasättande av denna attityd, mellan tvivel och hopp i sitt förhållande till världen. I Sedgwicks tapp-ning innebär “affektiv vändning” en utveckling av subjektteorier. Hennes skrifter deltar i utmaningen av den förra, lingvistiska vändningen men deltar i dess dekonstruktion och vidareutveckling inifrån, med dess kännetecknande teoretiska verktyg, psykoanalys, dekonstruktion och närläsning.

Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately. They don't always know how to act, and sometimes treat these women as objects on public display. To be aware of the importance of taking care of these women just as respectfully as you do with every other woman, is crucial for the outcome of the care situation.

Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet.

Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.

Abstrakt

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) är en störning som karakteriseras av en uttalad tendens att agera impulsivt och utan att beräkna eventuella konsekvenser. Vid omvårdnad med patienter med BPS är det viktigt att stärka jagkänslan hos patienten och för att kunna uppnå ett sådant mål är det viktigt att samarbetet mellan vårdgivare och patient fungerar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser, attityder och omvårdnad av patient med diagnosen borderline personlighetsstörning från vårdgivarens perspektiv och från patientens perspektiv. Metod: Utifrån syftet genomfördes en litteratursökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Wiley Inter science och Psyk info för att få fram vetenskapliga artiklar om omvårdnad vid borderline personlighetsstörning. Resultatet av litteratursökningen  blev tolv vetenskapliga artiklar som granskades för att få en djupare förståelse för omvårdnad vid borderlineproblematik. En innehållsanalys gjordes som gav fyra kategorier som presenterades i resultatet. Resultat: Resultatet i denna studie visade att det fanns negativa attityder hos vårdpersonal som arbetade med patienter med diagnosen BPS. Vanligtvis byggde dessa negativa attityder på okunskap och enligt vårdpersonalen själv fanns ett stort behov av utbildning inom området. Diskussion: För att en relation mellan vårdgivare och patient skulle fungera var det viktigt att förtroende och trygghet fanns. Det var också viktigt att vårdgivaren kunde leva sig in i patientens livsvärld. Att utbilda vårdgivare i BPS resulterade till att vårdgivarna fick en bättre attityd till patienter med BPS. Slutsats: Ett stort behov av utbildning fanns för att omvårdnaden och behandling av borderline personlighetsstörning skulle kunna ges på ett tillfredsställdställande sätt .

 

 

Nyckelord: attityd, behandling, borderline personlighetsstörning, omvårdnad,  patient

Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökningarna gjordes med vedertagna söktermer och femton vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa och tio kvantitativa artiklar, inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsvärderades och analyserades vilket resulterade i två huvudrubriker samt fyra underrubriker. Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas attityder till och upplevelser av drogmissbrukare generellt sett var negativa. I resultatet framkom det att attityderna och upplevelserna påverkade både bemötandet av drogmissbrukaren och dennes omvårdnad. Diskussion: Upplevelserna och attityderna påverkades av sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning. Sjuksköterskornas attityder och rädslor resulterade i att drogmissbrukarna blev frustrerade och våldsamma. Detta skulle enligt Travelbees omvårdnadsteori kunnat avhjälpas om sjuksköterskorna lyssnade på och bekräftade patienterna. Slutsats: Då drogmissbruket växer måste problemen relaterat till drogmissbrukarna lyftas fram och utbildning inom området krävs för att förbättra attityderna.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen.   Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter. I sina attityder bekräftar ungdomarna heteronormen genom de uttalanden de gör om t.ex. HBT och sexuella relationer.

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

Ekologisk mat har blivit ett hett ämne. Då forskningen är tvetydig är det intressant att uppmärksamma vad  människor faktiskt tycker. Studien bestod av två delar, en enkät där deltagarna fick skatta sina tankar kring ekologiska produkter, och ett kompletterande experiment där deltagarna fick skatta eko-märkt eller omärkt kaffe. Studien undersökte 133 högskolestudenters självskattade intresse för hälsa, miljö och tankar kring ekomärkning mot deras skattning av tre ekologiska produkter. Experimentet hade 43 deltagare och syftade till att undersöka om en halo-effekt förelåg hos märkningen på ekologiskt kaffe. Materialet analyserades med hjälp utav t-test, envägsanova och Pearsons korrelationskoefficienter,  som bland annat visade att kön, inkomst, och föräldraskap påverkade attityden mot ekologiska produkter medan miljövänlig inställning och intresse för egen hälsa inte påverka attityden. Detta sista resultat antas bero på brister i studien snarare än att faktorerna inte har någon påverkan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.

Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera.

Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.

Bakgrund    År 1967 lades grunden för hur den palliativa vården ser ut idag. En grundpelare inom den palliativa vården är den holistiska synen på människan, vilket går ut på att se patienten i sin helhet samt patienten och dennes närstående som en enhet i vårdandet. Den personcentrerade palliativa vården sammanför och väver samman patientens egen erfarenhet och kunskap om sig själv tillsammans med vårdpersonalens evidensbaserade kunskaper och erfarenhet av liknande möten med personer som befunnit sig i livets slutskede.  Syfte   Syftet var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter, attityder och upplevelser av att vårda palliativa patienter. Metod   Metoden för arbetet var en icke systematisk litteraturöversikt där författarna använt sig av artiklar med kvantitativ samt kvalitativ metod. Databassökningar gjordes i CINAHL Complete och PubMed. Sammanlagt består resultatdelen av femton artiklar som kvalitets granskats utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag och artiklarna analyserades genom en integrerad analysmetod enligt Kristensson (2017). Resultat  Resultatet av litteraturöversikten består av fyra olika kategorier med samlade erfarenheter, upplevelser och attityder kring ämnet. Dessa fyra var: synen på självbild och religion i arbetet med palliativa patienterna, att tillgodose patienters behov, utveckla förebyggande strategier mot riskfaktorer och personcentrerad omvårdnad vid palliativ vård. Litteraturöversikten visade på att anställda inom den palliativa vården stundtals upplevde svårigheter med sitt eget välmående men att de utvecklat strategier för att inte riskera psykisk och fysisk ohälsa. Den svåra balansen mellan att göra sitt yttersta för sina patienter och risken för att själv drabbas av ohälsa var ett återkommande ämne i flera artiklar. Det fanns en viss osäkerhet i kommunikationen med patienten och dess anhöriga, rädsla att inte vara tillräcklig samt den emotionella aspekten som uppstår hos hälso- och sjukvårdspersonalen.  Slutsats  Utgångspunkten från resultatet i denna studie, visar att det är viktigt att vara medveten om svårigheterna med att arbeta palliativt. Detta för att framtiden kunna utveckla och möjliggöra för att alla palliativa patienter ska kunna erbjudas den bästa tänkbara vården och även för att bibehålla vårdpersonalens välmående. Det kan skapas en ond cirkel om personalens välmående påverkas negativt av arbetet och då finns risken att även kvaliteten påverkas i vården av patienterna