Dissertations / Theses on the topic 'Jaw plate'
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Jaw plate.
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Jaw plate.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ješuta, Jiří. "Kyvadlo čelisťového drtiče 1 600 x 1 250." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-254280.
Abstract:
This thesis deals with the design of the construction of a pendulum of a single toggle jaw crusher. The first part of this thesis treats the mechanical raw minerals disintegration. In the second part the characteristics of a single toggle jaw crusher and double toggle jaw crusher are compared. The third part addresses the calculation and the construction of the main components of the jaw crusher. Next part of the thesis consists of the calculation of the crushing force, the pendulum design, and the method of manufacturing a pendulum. The strength analysis of the designed pendulum using the finite element method (FEM) in program NX-Ideas is made in the last part of this thesis.
2
Goulart, Douglas Rangel 1987. "Development of plate of osteosynthes for mandibular angle fracture with boné loss = finite elemento analysis and mechanical test = Desenvolvimento de placa de fixação interna para o tratamento de fratura complexa de ângulo mandibular: avaliação pelo método dos elementos finitos e teste mecânico." [s.n.], 2014. http://repositorio.unicamp.br/jspui/handle/REPOSIP/287887.
Abstract:
Orientador: Márcio de MoraesDissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Odontologia de Piracicaba
Made available in DSpace on 2018-08-24T09:12:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Goulart_DouglasRangel_M.pdf: 2699898 bytes, checksum: e7d2281b73e4ff46b282bf86177c5b1a (MD5) Previous issue date: 2014
Resumo: Apesar da evolução do tratamento das fraturas de ângulo mandibular, o conhecimento torna-se restrito quando se trata de fraturas com múltiplos traços ou perda de estrutura óssea, devido à falta de investigações específicas na área. Dessa forma, o objetivo desse trabalho é desenvolver e avaliar um novo design de placa de fixação interna para tratamento de fraturas complexas de ângulo mandibular por meio do método dos elementos finitos e teste de carregamento linear. Primeiramente foi gerado um modelo tridimensional da mandíbula fraturada no software Rhinocerus 4.0, seguida pela modelagem de placas e parafusos do sistema 2,0 mm. Os modelos foram exportados para o Ansys®, no qual foi aplicado deslocamento de 3 mm no rebordo alveolar na região que corresponde a fossa central do primeiro molar ipsilateral a fratura. Foram avaliados três grupos segundo o método de fixação interna: duas placas do sistema 2,0 mm; duas placas do sistema 2,0 mm locking; e uma placa com novo design do sistema 2,0 mm locking. O modelo computacional foi transferido para um modelo in vitro com mandíbulas de poliuretano, com os mesmos grupos de fixação e padrão de fratura mandibular. Cada grupo foi composto por cinco mandíbulas, cada amostra foi submetida ao teste de carregamento linear na máquina de ensaio universal Instron modelo 4411 até o deslocamento de 5 mm. Para o modelo computacional foi observada uma distribuição mais equilibrada de tensão no novo design de placa, além disso, a fixação com a nova placa apresentou uma tendência de manter os segmentos aproximados. Porém foi observada superioridade da força de reação do grupo com duas placas 2,0 mm locking (651,67 N). No ensaio mecânico o grupo com duas placas locking apresentou maior resistência ao deslocamento de 3 mm com diferenças estatisticamente significativa que o grupo da nova placa (one-way ANOVA; F = 4,92, p = ,013). Foi desenvolvido um modelo de placa para o tratamento de fratura de ângulo mandibular, que na análise de elementos finitos apresentou uma distribuição mais equilibrada das tensões, porém o grupo com duas placas locking apresentou maior resistência mecânica. A nova placa pode substituir duas placas convencionais sem prejuízo de resistência mecânica e com vantagens de apresentar a tendência de manter os segmentos fraturados aproximados quando submetidos a deslocamento
Abstract: Despite the developments concerning the treatment of mandibular angle fractures, knowledge becomes limited when it comes to multiple fractures lines or loss of bone due to the lack of specific investigation in this field. Thus, the aim of this work is developing and evaluating a new design of internal fixation plate for the treatment of the complex mandibular fractures by the finite element method and mechanical testing. A three dimensional model of the fractured mandible was generated in Rhinocerus 4.0 software, and also was performed the modeling of the 2.0 mm system plates. The models have been exported to ANSYS ®, in which it was performed a static application of a force to generate displacement of 3 mm in the first molar region ipsilateral to the fracture. Three groups were evaluated according to the method of internal fixation: two plates of the 2.0 mm non-locking system, two plates of 2.0 mm locking system, and a plate with new design 2.0mm locking system. The computational model was transferred to an in vitro experiment with polyurethane mandibles with the same fixation groups and fracture pattern. Each group with five mandibles was subjected to linear loading test in a universal testing machine Instron Model 4411 to the displacement of 5 mm. A more balanced distribution of stress in the new plate design was observed. In addition, the new plate modified the mechanical behavior of the fractured region with a tendency to keep the approximate segments. However, the superiority of the reaction force of the group with two 2.0mm locking plates was observed (651.67 N). In the mechanical test the group with two locking plates showed greater resistance to the 3 mm displacement with statistically significant difference than the new plate group ( one-way ANOVA , F = 4.92 , p = 013)
Mestrado
Cirurgia e Traumatologia Buco-Maxilo-Faciais
Mestre em Clínica Odontológica
3
Bäckström, Amanda. ""Vem är jag på denna kulturella plats?" : – En studie om ungas, äldres och det offentligas uppfattningar av Arvikas kultur och platsidentitet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44530.
Abstract:
Denna uppsats handlar om Arvika i västra Värmland som bland annat är känt för sitt rika kulturliv. Kultur är ett differentierat begrepp som har olika definitioner beroende på vad man syftar på och vem man frågar. Uppsatsens syfte är att utskilja om det finns en officiell bild av Arvikas kultur och om äldre och unga personer har en annan bild för att förstå om kulturen har betydelse för platsens identitet. Resultatet blev att bilderna till viss del ser olika ut men även att de liknar varandra. Bilden av Arvikas kultur är ofta estetisk men olika individer snarare än olika grupper hade skilda åsikter om vad de definierar som kultur samt hur de identifierar sig med den och platsen.This senior essay is about the town of Arvika, in Western Värmland, Sweden. Arvika is famous, among other things, for its rich cultural life. Culture is a difficult concept that has many meanings depending on who you ask. The paper tries to highlight or draw out the official perceptions of Arvika´s culture and whether the elderly and the young inhabitants have a different image and perception of Arvika´s culture. The essay examines the importance of culture for the (place) identity of Arvika. The study found out that the official and ”popular” images of Arvika on the whole are similar, but diverse as well. The images of Arvka´s culture are often aesthetic. The differences are individual rather than age or group related.
4
Zander, Robin. "Jag flyttar aldrig från Gröna linjen : En studie om identitet och plats." Thesis, Stockholms universitet, Etnologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134726.
Abstract:
Tunnelbanan knyter ihop stora delar av staden. Det finns människor som gärna vill bo kvar runt den t-banelinje de bor på. I denna uppsats analyseras intervjuer med fem personer som bor i stadsdelar dit den Gröna t-banelinjen går. Det undersöks hur t-banan medverkar till att bygga upp identiteten var och en skapat sig under tiden som boende på platsen. Undersökningen tar reda på hur varje person blivit en del av platsen de bor på, och hur platsen har blivit en del av dem. Med hjälp av intervjuerna tas det också reda på vad tunnelbanan kan ha för betydelse utöver att vara ett transportmedel. Studiens resultat visar att tunnelbanan bidragit till platstillhörighet, trivsel och identitetsbygge, men att platsen kan vara rörlig. Personerna kan känna tillhörighet till flera platser, genom möjlighet till rörlighet som tunnelbanan bidragit med. Resultatet visar också att tunnelbanan kan betyda något mer än att vara ett transportmedel, den är såväl landmärke som markör för urbanitet.
5
Fňukal, Jan. "Deformační a napěťová analýza dolní čelisti s aplikovaným fixátorem v důsledku deficitu kostní tkáně." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-318654.
Abstract:
This thesis deals with the fixation of lower jaw with bone tissue defect using commercially produced fixator. Large defects of bone tissue are mainly caused due to the removal of bone tissue affected by tumor. These topics have been researched on the basis of the literature. Subsequently, stress strain analysis of the lower jaw with the applied fixation plate was performed. This analysis was solved by using computational modeling with variational approach, ie the finite element method. The work also describes in detail the procedure of creating model of geometry, model of material, model of boundary conditions and loads with subsequent solution of several computational models. The stress strain analysis was done for lower jaw with varying size of the removed bone tissue with applied reconstruction plate made of CP-Ti Grade 4 and for the lower jaw with the plate, which is made of -Ti-Mo. Finally, the influence of the mechanical properties of the callus during formation of new bone tissue (callus healing) on the stress and deformation of the solved system was evaluated.
6
Plath, Jan [Verfasser]. "Computergestützte Konstruktion von Massschuhen / Jan Plath." Aachen : Shaker, 2004. http://d-nb.info/1170529631/34.
7
La, Magna Riccardo [Verfasser], and Jan [Akademischer Betreuer] Knippers. "Bending-active plates : strategies for the induction of curvature through the means of elastic bending of plate-based structures / Riccardo La Magna ; Betreuer: Jan Knippers." Stuttgart : Universitätsbibliothek der Universität Stuttgart, 2017. http://d-nb.info/1148426345/34.
8
Chambers, Jonathan Perry. "The Urban Place: Places for Jay to Sit." Thesis, Virginia Tech, 1998. http://hdl.handle.net/10919/36970.
Abstract:
This thesis is an exploration of the design of successful urban places, those that are filled with people enjoying the vitality present in a density of life.
The inspiration for this thesis came from a statement made by Jason Bergen. While walking through downtown Blacksburg, unsuccessful in our quest to find a place sit down and eat lunch, Jay said, "You know Jon, there are no good places to sit in Blacksburg." Without realizing it, Jay had made a simple observation that can be used to assess the quality of an urban environment.Master of Architecture
9
Pelouch, Adam. "Řešení statického zajištění přístavby stávajícího objektu." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta stavební, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-444632.
Abstract:
Diploma thesis is focused on structural assessment and strengthening of the reinforced concrete flor slab disturbed by excessive deflection. Thesis included assesment of the existing construction and design method of strengthening of the floor structure with system using prestressing strands without bond.
10
Vikman, Jonna. "Breaking the Bell Jar? Femininity in Virginia Woolf’s To The Lighthouse and Sylvia Plath’s The Bell Jar." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7393.
Abstract:
This essay focuses on female identity formation in patriarchal society in Virginia Woolf’s To The Lighthouse and Sylvia Plath’s The Bell Jar. Both authors portray female characters who struggle with the normative gender identity. As the novels represent different eras and locations, the two characters examined in this essay, Woolf’s Lily Briscoe and Plath’s Esther Greenwood, have very little in common on the surface. However, both authors deliver similar feminist social criticism concerning the negative impact of patriarchal norms on female identity formation. This study analyzes some of these external constraints, or norms, and aims to prove that the two female characters’ ideas of womanhood and identity collide in a similar manner with those norms. Schachter’s study on identity constraints in identity formation and Sanchez and Crocker’s research on gender ideals work as the theoretical background in the study. The negative influence on Lily’s and Esther’s identity formation is similar since both characters live under a symbolical bell jar, unable to form their identity according to their own preferences. Patriarchal conventions remain a constant constraint and the two women keep struggling to find a balance between their own ideas and those of their societies. Both Lily and Esther grow to understand their own traits, desires and abilities in their respective stories, but fail to reach their preferred identity. Their resistance to adapt to gender conventions helps them to form a stronger identity, but it is an identity that remains profoundly and negatively influenced by the patriarchal norms of their societies.
11
Meijer, Lönnroth Sara. "Var är jag? Och vart ska jag? : En studie om att förstå en plats och hitta rätt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52712.
Abstract:
This is a thesis in Information design with focus on Spatial Design. This study examines how information can be shaped and placed in a multipurpose building to make it easier for the visitor to understand the place and find their way. The examined place is Kulturhuset in Hallstahammar, where the target audience is visitor who has no experience or very little experience of the place. The purpose of the thesis is to explore how information design in a spatial context can be designed to facilitate the understanding and simplify the orientability of a multi-story building, in a house with multipurpose. Through literature studies, place analysis, survey with expert users and an analysis of similar projects, a design proposal has been produced that has been presented through rendered images. The results of the study show that a map of the building provides a clear overview of the premises and the activities Kulturhuset offers. Together with color coding and pictograms, visitors can easily see where their destination is and how to get there.Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Denna studien undersöker hur information kan utformas och placeras i en komplex yta för att underlätta för människor att förstå en plats och hitta rätt. Platsen som undersöks är Kulturhuset i Hallstahammar där målgruppen är nya besökare som inte har någon eller endast lite vetskap om platsen. Syftet med examensarbetet är att utforska hur informationsdesign i en rumslig kontext kan utformas för att underlätta förståelsen samt förenkla orienterbarheten i en flervåningsbyggnad, som inrymmer flera olika verksamheter. Genom litteraturstudier, platsanalys, frågeformulär med expertanvändare samt en omvärldsanalys har ett gestaltningsförslag kunnat tagits fram som presenterats genom renderade bilder. Resultatet av studien påvisar att en karta över byggnaden ger en tydlig överblick över lokalerna samt verksamheterna som huserar i byggnaden. Tillsammans med färgkodning och piktogram kan besökare enkelt se vart deras slutmål för att sedan kunna ta sig dit.
12
Hallberg, Tanya. ""Jag är en Belieber!" : En studie om populärkulturens plats i skolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16016.
Abstract:
Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts. Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 – 10 år. Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning. Däremot ansåg samtliga lärare att populärkulturen är något mycket positivt och värdefullt för eleverna. Resultaten visade även att lärarna själva i hög grad utövar populärkulturella aktiviteter i privatlivet men begränsar den i stor mån när dem befinner sig på sin arbetsplats Vidare visade resultaten att eleverna ansåg att de populärkulturella influenserna är tillåtande men önskar sig mer av dessa. Till skillnad från den tidigare forskningen som har gjorts inom området visade resultaten i denna studie att lärare idag är mer positiva till populärkulturen än tidigare. Däremot har det kritiska förhållningssättet mot populärkulturen i undervisningen inte helt och hållet upphört.
13
Casasampera, Fernández Jordi. "Una aportació a la fenomenologia dramàtica: Plató, Jan Patočka, Václav Havel." Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2017. http://hdl.handle.net/10803/404488.
Abstract:
Aquesta tesi doctoral mostra la relació entre Plató, Jan Patocka i Vaclav Havel a travès de la noció de cura de l' ànima (pece o dusi) i del platonisme que s'hi vincula, tot fixant se en la manera com aquesta cura es expressada gràcies a la forma dramàtica en els diàlegs de Plató i en els drames vaneldans de Vaclav Havel (1975-78). A partir d'aquí s'analitza la genealogia del projecte patockià d'un platonisme negatiu en les lliçons universitàries de 1947-49 sobre Sòcrates i Plató i es posa aquesta recerca en relació amb els elements fenomenològics propis de la filosofia de Patocka (mon i asubjectivitat), així com amb la noció de dramaticitat, present en tots tres autors. Tot això duu a un enriquiment de la noció de fenomenologia dramàtica (Stanley Rosen) i a la d'una dramatúrgia al servei de la cura de l'ànima, dóna elements per a una meditació històrica europea.This work wants to show the relation between Plato, Jan Patocka and Vaclav Havel through Patocka's notion of care of the soul (pece o dusi) and through the Platonism related to it. We will focus on the way this care is expressed through dramatic form in Plato's works and in Havel's Vanek Plays (1975-78). We will analyse the genealogy of Patocka's project of negative Platonism in his 1947-49 university courses on Socrates and Plato, and we will put it together with phenomenological and dramatic elements in Patocka's own thinking. This will take us to enrich the notion of. dramatic phenomenology (Stanley Rosen) and to find a drama for the care of the soul that will become elements of a European historical meditation.
14
Nilsson, Birgitta. "Jag ändrar kartan : Platsens och kulturpolitikens inverkan på företagare i kultursektorn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95712.
Abstract:
Background: The aim of this study is to investigate if the rural areas in the middle of Sweden offer the same possibilities for young artists/cultural workers to develop their art work in the same way as the bigger cities can do. Objective: I wanted to find answers to three questions: What is the meaning of a place for an artist/cultural worker? How is the artwork connected to attitudes, norms and values of a place? Is there a relation between existing cultural policy, the artwork and the importance of a place? Methods: The study is based on deep interviews with three cultural workers who have returned to their native place of birth after living in bigger cities for several years. The theoretical framework in the investigation is based on Richard Florida, Högni Kalsö Hansen, Lars Aronsson, Gun Jonsson among other researchers. Results: The study show the possibilities a place can offer are important for cultural workers. It doesn’t matter if the place is a small town or a big city. The result show that a smaller place even have better possibilities as it gives easier access to public authorities and to coworkers. The positive attitude towards entrepreneurs also give good condition for making your own business. The negative attitude that the rural areas are only for losers, and that the city is the place for those who want success, and also the way culture entrepreneurs have to deal with an attitude that culture is nothing to pay for, makes it difficult for those who want to make a living as a culture entrepreneur. These attitudes along with the lack of higher education locally within the field of culture, can contribute to the lack of human capital and cultural capital in the region. Conclusions: The analysis makes it clear that politicians have the responsibilities and the possibilities to make changes and to give support to these cultural workers who want to make a change in the society. Key words: creative class, rural areas, young artists, cultural workers, cultural policy.
15
Cederquist, Susanna. "Jag kan inte tänka platt, hur påverkar det musicerandet? : Dyslexi, musik och musikpedagogik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-986.
Abstract:
Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken.Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music.
Examensarbete 15 hp. Lärarexamen
16
Lagunas, Sonia. "Culture-specific issues in feminist voices a comparative study of The Bell jar and Crónica del desamor /." Morgantown, W. Va. : [West Virginia University Libraries], 2000. http://etd.wvu.edu/templates/showETD.cfm?recnum=1608.
17
Engberg, Sofia, and Frida Eriksson. ""Det är ju ett inflytande att jag får finnas, jag ska få ta plats och jag ska få vara den jag är i förskolan" : En etnografisk studie av barns inflytande i samlingen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45276.
18
Meneses, Sandra. "Cultural Critique in a Patriarchal World : Revolutionary Suicide in Sylvia Plath's "Lady Lazarus", "Daddy" and The Bell Jar." Thesis, Södertörn University College, School of Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3196.
Abstract:
This work studies three texts by Sylvia Plath: “Lady Lazarus”, “Daddy” and The Bell Jar from a feminist, gender and cultural perspective. I investigate how the texts take a stand regarding the motive and meaning of the representations of suicide in these works through the theoretical framework of African-American activist Huey Newton. The Black Panther party cofounder Newton redefines the concept of suicide. First and foremost he views suicide as a reaction to social conditions, coining the terms Reactionary Suicide and Revolutionary Suicide. Revolutionary Suicide is fueled by hope, when refusing to take part in any game of slave and master in society; instead of the normative view that suicide may be fueled by powerlessness and despair, as in the case of Reactionary Suicide. A feminist and gendered perspective on representations of suicide deconstructs traditional preconceptions of femininity and masculinity in the case of suicide and a normative reading: an embodiment by women and men of madness and rationality; viewing them as objects and subjects respectively. This study proposes that the representations of suicide in the texts from a cultural reading show the refusal of women to partake in a life defined by patriarchy, limiting and oppressing women’s everyday life. Suicide is seen through this unusual approach as an emptying out, a repositioning of the self through these performative suicides. Furthermore, through Revolutionary Suicide agency is claimed, with a hope for a better reality for the oppressed, in the intersection of the dichotomies of reality and utopia, literature and history, oppression and freedom. From a feminist perspective suicide is the catalyst to express social, political and cultural critique.
19
Nasse, Jan-Marcus [Verfasser], and Ulrich [Akademischer Betreuer] Platt. "Halogens in the coastal boundary layer of Antarctica / Jan-Marcus Nasse ; Betreuer: Ulrich Platt." Heidelberg : Universitätsbibliothek Heidelberg, 2019. http://d-nb.info/118774087X/34.
20
Norén, Linnea. "Jag kan inte slappna av och tänka på annat/livmodern är platt och ihopklistrad." Thesis, Konstfack, Textil, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5200.
Abstract:
I detta projekt så berättar jag om min önskan att bli gravid och att det inte är så lätt som jag trott. Jag berättar om hur jag upplever att jag inte har kontroll över min egen kropp och att den inte beter sig som den förväntas göra. Besvikelsen jag känner beror mycket på normer som finns kring barnskapande och familjebildande. Jag känner mig kritisk till förväntningar på hur saker ska vara och bete sig. Det finns problem med att hela tiden försöka kategorisera, att dela upp det i antingen eller, i dikotomier. Jag försöker hitta sätt att arbeta med textil och färg där jag utgår från och använder mig av själva materialet och inte mina förväntningar på hur det borde användas.
21
Fransson, Philip, and Vanessa Campbell. "Evaluation of two fixation methods after mandibulotomy for oropharyngeal tumor removal - A retrospective study." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19785.
Abstract:
Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vävnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa åtkomst och möjliggöra kirurgiskt avlägsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker är den kirurgiska tekniken, strålningsterapin samt en inskränkt näringstillförsel till mandibelkroppen.Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till färre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin..Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid Skånes Universitetssjukhus granskades retrospektivt. Trettiosex patienter inkluderades fördelade på 18 i en supraperiostal- (locking plates) och 18 i en subperiostal grupp (non-locking plates). Den kliniska uppföljningen var 12 månader och den röntgenologiska varierade mellan 10 till 17 månader efter mandibulotomin. Komplikationerna delades in i mindre allvarliga; abscess, fistel och gingival nekros samt mer allvarliga; osteoradionekros, ben- och plattblotta, non-union och mikrovaskulärlambåinfektion.Resultat. Antalet patienter med komplikationer under 12 månaders uppföljning var 14 (38,9 %). Subperiostala gruppen hade en incidens på 9 fall medan den supraperiostala hade en incidens på 5. Antalet patienter som uppvisade komplikationer vid 12 månaders uppföljning var 9 (25 %), med endast en patient representerad i den supraperiostala gruppen.Slutsats. Enligt denna retrospektiva studie har patienter, som genomgått mandibulotomi med supraperiostal placering av osteosyntesplattorna, färre persisterande komplikationer av allvarlig grad efter ett år, jämfört med en subperiostal placering. Det förefaller därför fördelaktigt att använda supraperiostal placeringsteknik, när man applicerar osteosyntesplattor efter mandibulotomi på strålade patienter.Background. Mandibulotomy is frequently used to gain access at resection of tumours in the oropharyngeal space. Severe complications have been reported in the literature related to the surgical technique, radiation and nutritional deficiency of the mandibular body.Objective. The purpose of this study is to investigate if preserving the periosteum, while performing a mandibulotomy, leads to fewer patients with complications related to the mandibulotomy.Method. Patients undergoing mandibulotomy between 2003 and 2012 at Skåne University Hospital were reviewed retrospectively. Thirty six patients were included, 18 in the supraperiosteal group (locking plates) and 18 patients in the subperiosteal group (non-locking plates). Clinical follow up was 12 months and radiographic follow up was 10 to 17 months post-surgery. Complications were divided into minor; abscess, fistula, gingival necrosis and major; osteoradionecrosis, bone and plate exposure, non-union and micro vascular flap infection.Results. The summation of patients with complications during the 12 months follow up was 14 (38 %). The subperiosteal group was represented in 9 cases and the supraperiosteal group in 5. The total number of patients with complications persisting at 12 months after the operation were 9 (25 %), with only one patient represented in the supraperiosteal group.Conclusion. Fewer patients, undergoing mandibulotomy with the supra- compared to the subperiosteal placement of the osteosynthetic plates, showed persisting complications at one year postoperatively (p <0.05). It seems to be preferable to use a supraperiosteal fixation method when placing the osteosynthetic plates after a mandibulotomy in irradiated patients.
22
Kotrbatý, Jan [Verfasser], Thomas Gutachter] Wannerer, Andreas [Gutachter] [Bernig, and Gil [Gutachter] Solanes. "Integral geometry on the octonionic plane / Jan Kotrbatý ; Gutachter: Thomas Wannerer, Andreas Bernig, Gil Solanes." Jena : Friedrich-Schiller-Universität Jena, 2020. http://d-nb.info/1216945314/34.
23
Tirpitz, Jan-Lukas [Verfasser], and Ulrich [Akademischer Betreuer] Platt. "Enhancing MAX-DOAS atmospheric remote sensing by multispectral polarimetry / Jan-Lukas Tirpitz ; Betreuer: Ulrich Platt." Heidelberg : Universitätsbibliothek Heidelberg, 2021. http://d-nb.info/1236695445/34.
24
Arvidsson, Malin. ""Jag var lycklig på Marklunda". Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27970.
Abstract:
I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev.In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.
25
Dunn, Jessica. "Unearthing Real Women: Reclaiming Sylvia Plath and Virginia Woolf from Their Suicide Narratives." ScholarWorks@UNO, 2016. http://scholarworks.uno.edu/td/2139.
Abstract:
Virginia Woolf and Sylvia Plath are two well-known women writers of the twentieth century who committed suicide. The narratives created by their deaths have in some instances become as important as the canonical work they produced. In an effort to understand their motivations and struggles, critics and the public alike have sometimes reduced these women to victims of the patriarchy, mental illness, or even themselves.
Beginning with my own discovery of this issue in the legacies of Plath and Woolf combined with my personal dealings with suicide in my family, I recount how I lost these two women as exemplary figures because of their choice to commit suicide. I then take a look at what others have said about their deaths and how it has affected their legacies as writers. Finally, I take a look at Woolf’s Mrs. Dalloway and Plath’s The Bell Jar for an alternate perspective on suicide. Through this journey, I recount how I have been able to regain my respect for these two talented women by considering multiple viewpoints and acknowledging the nuance inherent in any account.
26
Vujovic, Ana. "Power play in The Bell Jar and "The Yellow Wallpaper" : How power play is manifested towards the protagonists in The Bell Jar and "The Yellow Wallpaper"." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13939.
Abstract:
Abstract This paper will attempt to analyze how similar forms of power play are manifested towards the protagonists in both The Bell Jar and “The Yellow Wallpaper”. The aim of the essay is to investigate how power play affects the protagonists’ relations with their caregivers and how it affects their treatments. Thus, the hypothesis is that it is the power play that prevents the protagonists in “The Yellow Wallpaper” and The Bell Jar from recovering from their mental illness, which is confirmed by my analysis. Therefore, the concept of power play will be used in the essay as an instrument of analysis. The hypothesis will be discussed from five main points: obstacles to recovery, caregivers’ role in recovery, patients’ response to treatment, the role of power play, and the negative impact which power play has on recovery. Keywords: Power play, mental illness, treatment, recovery, patient-caregiver relationship, Charlotte Perkins Gilman, Sylvia Plath, Reet Sjögren.
27
Petersen, Mariana Chaves. "The loss of language in Sylvia Plath’s narrative : woman's experience and trauma in the bell jar, "Tongues of stone," and "Mothers"." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2017. http://hdl.handle.net/10183/169004.
Abstract:
Inicialmente publicado em 1963 sob o pseudônimo Victoria Lucas, A redoma de vidro traz como personagem principal e narradora Esther Greenwood, a qual faz duras críticas aos papeis atribuídos às mulheres nos Estados Unidos nos anos 1950, enquanto passa por um colapso, que culmina em tentativa de suicídio. Depois de o romance ser republicado, reconhecendo a autoria de Sylvia Plath, na Inglaterra em 1966 e nos Estados Unidos em 1971, ele foi objeto de diversas leituras críticas feministas, sendo mais recente o enfoque no romance como estudo de caso. Nesta dissertação, busco estabelecer um diálogo entre essas duas abordagens, relacionando gênero, feminismo, melancolia e trauma, fundamentando-me nos escritos de teóricos como Luce Irigaray, Cathy Caruth, Sigmund Freud e Nicolas Abraham e Maria Torok. Apesar de falarem de diferentes loci, ambas Irigaray e Caruth dão especial atenção à linguagem. No romance, Esther perde sua capacidade de ler e escrever, fato que está ligado não só às suas críticas a um mundo pertencente aos homens como também a certos acontecimentos que desencadeiam essa perda. Tendo isso em mente, relaciono a narrativa a dois contos de Plath: “Línguas de Pedra” e “Mães.” O primeiro, de 1955, traz uma personagem (sem nome) em um cenário semelhante ao de A redoma de vidro: em um hospital psiquiátrico, ela apresenta dificuldades de ler e de pensar. No segundo conto, escrito em 1962, a situação da protagonista, também Esther, pode ser comparada ao presente da narrativa de A redoma de vidro; ademais, uma vez estabelecido o paralelo, a personagem do conto parece apresentar uma perda ainda mais profunda da linguagem que a protagonista do romance.Initially published in 1963 under the pseudonym Victoria Lucas, The Bell Jar has as its protagonist and narrator Esther Greenwood, who seriously criticizes the roles attributed to women in the United States in the 1950s. At the same time, she is going through a breakdown, which culminates in a suicide attempt. After the novel was republished, under Sylvia Plath’s name, in England in 1966 and in the United States in 1971, it was the subject of several feminist critical readings, its focus as a case study being more recent. In this thesis, I aim to establish a dialogue between these two approaches, relating gender, feminism, melancholia, and trauma, grounded in the writings of theorists such as Luce Irigaray, Cathy Caruth, Sigmund Freud, and Nicolas Abraham and Maria Torok. In spite of speaking from different loci, both Irigaray and Caruth give special attention to language. In the novel, Esther loses her ability to read and write, a fact that is connected not only to her critiques of a world that belongs to men but also to certain events that lead to this loss. With this in mind, I relate the narrative to two of Plath’s short stories: “Tongues of Stone” and “Mothers.” The first, from 1955, displays its main (nameless) character in a setting that is similar to The Bell Jar’s: in a psychiatric hospital, she presents difficulties to read and think. In the second story, written in 1962, the protagonist, also named Esther, is in a situation that may be compared to the narrative present of The Bell Jar; furthermore, once a parallel with the novel is established, the story’s character seems to present an even more profound loss of language than the novel’s protagonist.
28
Erikson, Kajsa. "No Need for Penis-Envy : A Feminist Psychoanalytic Reading of The Bell Jar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36034.
Abstract:
This essay analyzes Esther Greenwood’s identity crisis, mental illness, and recovery in Sylvia Plath’s novel The Bell Jar (1963) from a feminist psychoanalytic perspective. The purpose is to understand the cultural and psychological mechanisms behind the main character’s situation. Esther is a talented and hardworking student who dreams of a literary career in 1950’s America. At the age of nineteen, events and realizations launch Esther into an identity crisis that leads to severe depression. Why she falls ill, and the nature of her illness and recovery, are up for interpretation. The thesis of this essay is that Esther Greenwood’s identity crisis, mental illness, and recovery can be explained using a feminist interpretation of Freud’s theories of hysteria and melancholia, and the development of the differences between the sexes, which includes the Freudian concepts of castration, bisexuality, and the Oedipus complex.
29
Haraldsson, Agnes, and Simon Baas. "“Ja men musik är ju roligt” - En intervjustudie om musikens plats på fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31586.
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse för fritidspedagogers förhållningssätt till musiken och dess plats i fritidshemmet samt skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar musikens förekomst. Detta har gjort genom att utföra semistrukturerade intervjuer med respondenter på fyra olika fritidshem runt om i Sverige. Respondenterna hade en varierande grad musikerfarenhet. Undersökningen bygger på teorier om passiv och aktiv musik och dess påverkan på barn, samt en teori om att människan gärna undviker det som hen inte är bekväm med. Vi har tolkat vårt material utifrån begrepp såsom bekvämlighet, passiv, medveten och aktivt musik samt erfarenhet hos pedagoger. Resultatet visade att bekvämlighet är avgörande för vilka aktiviteter som pedagogerna styr i, samt att de pedagoger som inte har musikalisk bakgrund ansåg att de inte var kapabla att anordna någon sådan typ av aktivitet. Musiken finns på dessa fritidshem i olika former och de olika respondenterna har olika syn på vilken form av musik som är lämplig. De pedagoger som inte är musikaliska tycker att passiv bakgrundsmusik är lättare att använda medans de med musikalisk erfarenhet förlitar sig mer på aktiv musik. Dessutom visade sig stöd från andra vara av stor vikt för musikens möjliggörande på fritidshemmet, något vi själva inte hade reflekterat över i så stor utsträckning tidigare.
30
Karlborg, Johnny, and Simon Larsson. "Att skapa en attraktiv, tillgänglig och välkomnande mötesplats i ett småstadscentrum : En fallstudie av Centralplan i Tierp." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24022.
Abstract:
Tierps kommun upplever demografisk och ekonomisk tillväxt, och Tierps tätort är i behov av förnyelse och upprustning. Människor som lever i en stad som upplever tillväxt har högre förväntningar och ställer högre krav på offentliga miljöers hållbarhet, utformning och design. En centrummiljö som är tryggare, mer attraktivt och tillgängligt eftersträvas av Tierps kommun. Denna fallstudie är avgränsad till Centralplan i Tierps centrum och på platsen finns Tierps resecentrum, butiker och andra verksamheter. Syftet med denna studie är att uppfylla Tierps kommuns mål genom att skapa en social och välkomnande mötesplats för alla människor. Centralplan i Tierp har studerats utifrån Jan Gehls metoder för att studera det offentliga livet. Den avgränsade platsens fysiska förutsättningar har inventerats. Faktorer som sol, vind, material, verksamheter och fysisk utformning har studerats. Platsen har därefter analyserats utifrån Gehls 12 kvalitetskriterier. Kartläggning av människors sociala beteende i relation till platsens byggda miljö har även utförts. Denna kartläggning har bestått av Gehls metoder counting, mapping och tracing. För djupare insikt i platsens fysiska och sociala förutsättningar har förbipasserande intervjuats. Intervjufrågorna bestod av strukturerade frågor med möjlighet för respondenter att svara med öppna svarsalternativ. Detta gav respondenterna möjlighet att fritt beskriva hur de upplevde Centralplan och vad de ville förändra. Sedermera, grupperades och analyserades intervjusvaren för undersökning av statistiska samband. Utifrån observationer, intervjuer samt erhållen kunskap om planeringsteorier, har ett gestaltningsförslag skapats över en mer attraktiv, social och välkomnande mötesplats för alla människor. Studien har, med detta gestaltningsförslag över Centralplan, bidragit till kunskapen om svenska småstäders och deras byggda miljöer, samt hur dessa kan analyseras utifrån Gehls metoder.Tierp´s municipality is experiencing demographic and economic growth, and Tierp´s urban centre needs renewal and renovation. People living in a city experiencing growth have higher expectations and higher demands on public spaces´ sustainability and design. Tierp´s municipality seeks for an urban environment that is more attractive, more secure and more available. This case study is delineated to Centralplan. The site contains Tierp´s centre for public transport, shops and other businesses. The purpose of this study is to fulfill the municipality goals by creating a social and welcoming meeting place for everybody. Centralplan was studied with Jan Gehl´s methods of studying public life. Centralplan´s built environment was inventoried and factors such as sun, wind, building material, businesses and physical design were documented. Centralplan was analyzed with Gehl´s 12 quality criterias. People´s social behaviour in relation to the built environment was also studied through Gehl´s methods counting, mapping and tracing. For deeper insight into Centralplan´s physical and social conditions, bypassers were interviewed. The interviews consisted of structured questions with possibility to answer openly, giving respondents the chance to freely explain how they experienced Centralplan and what they wanted to change. Subsequently, the answers were grouped and analyzed for statistical significance. Through observations, interviews and obtained knowledge about planning theory, a design proposal has been created over a more attractive, social and welcoming meeting place for everybody. The creation of a design proposal over Centralplan, has contributed to the knowledge of Swedish towns and their built environments, and thus how they can be analyzed with Gehl´s methods.
31
Li, Jian-Min [Verfasser], and Jan [Akademischer Betreuer] Knippers. "Timber shell structures : form-finding and structural analysis of actively bent grid shells and segmental plate shells / Jian-Min Li ; Betreuer: Jan Knippers." Stuttgart : Universitätsbibliothek der Universität Stuttgart, 2017. http://d-nb.info/1138234893/34.
32
Collin, Eva-Lina, and Ann-Kristin Hedmark. ""Där tror jag att vi har mycket att hämta!" : Om parrelationens plats i ett psykoterapeutiskt arbete kring ett barn." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52630.
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet. En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi. Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens. Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet. Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats. Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos
33
Stegert, Jan-Carl [Verfasser], and Wolfram [Akademischer Betreuer] Pohlers. "Ordinal proof theory of Kripke-Platek set theory augmented by strong reflection principles / Jan-Carl Stegert. Betreuer: Wolfram Pohlers." Münster : Universitäts- und Landesbibliothek der Westfälischen Wilhelms-Universität, 2011. http://d-nb.info/1017849250/34.
34
Tagaro, Andersson Anna. "Jag uppfinner en plats i dikten där vi kan vara tillsammans : En litterär studie i förlusten av ett modersmål." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162383.
Abstract:
The objective of this thesis is to examine how the bereavement of a mother tongue in various ways affects a person and how literature discusses this experience. How does literature reflect it and is it possible to identify any specific and recurring themes? Are there any similarities between the experience of migration and the experience of colonialism? What purpose does writing serve in this and how to describe the impact of language? Hopefully this thesis will contribute to a better understanding of the situation for newly arrived people and for persons living in Sweden with Swedish as a second language. The thesis has a postcolonial perspective as the focus is fiction dealing with a relocation from east to west. Earlier research and writings that has inspired is in particular the works by the two postcolonial theorists Franz Fanon and Sara Ahmed. The main source material for the study is literary works, e.g. the works of Jila Mossaed, Theodor Kallifatides, Athena Farrokhzad, Burcu Sahin and Yoko Tawada. The thesis is intentionally written in the form of an essay, suggesting the power of language and storytelling. The main objective of the thesis is to describe, rather than to arrive at a conclusion. One main focus is the author’s personal relation to the subject and to the Philippines and its colonial past. The literary works addressed in this study suggests that literature dealing with migration and language bereavement mainly focuses on a discussion about the relation between the native tongue and the new language, the relation between the metaphysical body and the new geographical location, about feelings of speechlessness and alienation that becomes physical. All these concurrent themes can be used as tools to define an experience that in many aspects is inconceivable. The thesis also identifies similarities between colonialism and migration, as both raise the question of inherit right to a place and a lifelong search for a place to call home. In this effort, writing is important and may function as an emancipatory lever to create new places.
35
De, Villiers Stephanie. "Divinest Sense : the construction of female madness and the negotiation of female agency in Sylvia Plath's The Bell Jar Jean Rhys's Wide Sargasso Sea and Margaret Atwood's Surfacing." Diss., University of Pretoria, 2017. http://hdl.handle.net/2263/62672.
Abstract:
The aim of this dissertation is to critically examine the representation of female madness in The Bell Jar, by Sylvia Plath, Wide Sargasso Sea, by Jean Rhys, and Surfacing, by Margaret Atwood, with a particular emphasis on the depiction of madness as a form of revolt against the oppression of women in patriarchal societies. I focus specifically on the textual construction of female insanity in three twentieth-century reading of these depictions in relation to an influential contemporary example of Western psychological discourse, namely The Divided Self (1960). Drawing on the work of Western feminist scholars such as Elaine Showalter and Lillian Feder, I engage with the broader questions of the female malady and dilemma. I pay attention not only to the various tropes, metaphors and images which are employed in the representation of madness, but also give attention to the explanations of madness that are offered in each text as well as the ways in which the various stories of madness are resolved. In the introduction, I offer an overview of the history of madness (and female madness in particular) and consider the importance of Laing and the antipsychiatry movement in challenging conventional definitions. In Chapter 1, I explore the depiction of madness in The Bell Jar, with the focus on the protagonist, Esther, whose madness, I argue, is represented as a conflict between female creativity and mid-twentieth century feminine ideals. In Chapter 2, I discuss Wide Sargasso Sea, a novel which gives a voice to the madwoman in the attic in Charlotte Jane Eyre. I argue tha rather that a particular construction of madness that of the stereotypical wild madwoman is imposed upon her. In addition, I argue that her madness is presented as the result of being abandoned and cast as insane by her husband, whom she marries as part of an economic exchange. In Chapter 3, I explore the ways in which, in Surfacing madness is attributed both to her abortion as well as to the realisation of her own complicity in the patriarchal oppression of women and nature. In all three novels, I suggest, female madness is represented sympathetically as a reaction to, and revolt against patriarchal oppression. In addition, I argue that each novel makes a contribution to an emancipatory feminist politics by suggesting several routes of transcendence or escape. In my concluding chapter, I draw on the previous discussion of the various ways in which madness is figured in the novels in order to show how, in contesting stereotypical views, the three authors must create new vocabularies and metaphors of madness, thus engaging with patriarchal language itself. In this way, they not only contest normative constructions of the female malady but also bend patriarchal language into new shapes.Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2017.
English
MA
Unrestricted
36
Jerome, Alexandra. "Här kan jag vara mig själv och här finns det plats att utvecklas : En kvalitativ studie om geografiska platser och identitetsutveckling." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80639.
Abstract:
Globalization in today's societies has resulted in many individuals around the world being able to identify themselves as world citizens. However, Sweden's different locations and regions are both what individuals take for granted as well as what most Swedes call home. Identity development is something that is constantly happening in humans as an active actor, but what it is that influences a certain type of development is not as obvious. Often there is a link between who you are as an individual and where this individual has grown up, which indicates a reciprocity between location and identity development. One requires the other. A geographic location can be a nation, region, city, or neighborhood. Geographical locations also contribute to a sense of identity, such as property, ownership and community that defines the individual or group's identity in the form of a sense of belonging. Identifying with a certain geographic location can produce a certain perception of the location that in turn may affect how individuals develop their own identity. The aim of the study was to investigate: "How geographical locations are understood in relation to identity creation and identity development in Luleå Municipality". From this point of view, four research questions are derived; “What is the connection between an individual's identity and its place of residence?” “What influences individuals' choice of residence? “What are the conditions and expectations for different geographical locations?” “How do respondents discuss culture, norms and values regarding different geographical locations?” The study has a qualitative approach where women between 20-30 years of age have been interviewed to find out their opinion about the study. The geographical location common to the respondents in this study is Luleå county, half of the respondents have grown up in Luleå while the rest have moved up from another geographical location to Luleå to study at the University of Technology in Luleå. The results based on current theoretical frameworks and empiricism show that the place where the interviewees have grown up is something that has contributed to their identity development. What all the interviewees described as important to their identity was that they feel that they have a sense of belonging with the place and the locals. As well as they feel that they can both be accepted as well as spurred to develop their identity. The interviewees who had experienced that their expectations and circumstances have not been considered at their geographical location have moved to other places, which shows how important the place is for identity.Globaliseringen i dagens samhälle har resulterat i att många individer världen över kan identifiera sig som världsmedborgare. Dock är Sveriges olika platser och regioner något som individer tar förgivet likväl som att det är något som de flesta bosatta i Sverige kallar för hem. Identitetsskapande och identitetsutveckling är något som ständigt sker hos människan som en aktiv aktör, men vad det är som influerar en viss typ av utveckling är inte lika självklart. Ofta finns det en koppling mellan vem man är som individ och var denna individ har vuxit upp, vilket tyder på en ömsesidighet mellan plats och identitetsutveckling. Det ena kräver det andra. En geografisk plats kan vara en nation, region, stad eller stadsdel. Geografiska platser bidrar även till en känsla av identitet, som egendom, ägande och gemenskap som konkret definierar individen eller gruppens identitet i form av en känsla av tillhörighet. Att identifiera sig med en viss geografisk plats kan frambringa en viss uppfattning av platsen, som i sin tur kan komma att påverka hur individer utvecklar sin identitet. Studiens syfte är att undersöka: ”Hur geografiska platser förstås i relation med identitetsskapande och identitetsutveckling i Luleå kommun”. Från detta syfte härleds fyra forskningsfrågor: ”Hur ser kopplingen ut mellan en individs identitet och dess bostadsort?” ”Vad är det som influerar individer vid val av bostadsort?” ”Vad finns det för förutsättningar och förväntningar för olika geografiska platser?” ”Hur resonerar intervjupersonerna kring kultur, normer och värderingar avseende olika geografiska platser?” Studien har ett kvalitativt angreppssätt där kvinnor mellan 20–30 år har blivit intervjuade för att ta reda på deras uppfattning kring studiens ämne. Den geografiska plats som är gemensam för intervjupersonerna i denna studie är Luleå kommun. Hälften av intervjupersonerna har vuxit upp i Luleå medan resterande har flyttat till Luleå från en annan geografisk plats för att studera vid Luleå tekniska universitet. Resultatet visar på att platsen som intervjupersonerna har vuxit upp på är något som har bidragit till deras identitetsutveckling. Det som samtliga intervjupersoner beskrev var viktigt för deras identitet var att de upplever att de har en tillhörighet till staden och lokalbefolkningen på platsen samt att de känner att de både kan bli accepterade likväl som sporrade att utvecklas. De intervjupersoner som upplevt att deras förväntningar och förutsättningar inte har beaktats på en geografisk plats har sökt sig till andra platser som tillåter detta vilket visar på hur viktig platsen är för identiteten.
37
Carlsson, Malin, and Åkerlind Victoria Österman. ""Hoppas jag får en plats vid mitt gäng" : En kvalitativ studie om aktivitetsbaserade kontor och hur de kan upplevas av medarbetare." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43901.
Abstract:
Den här intervjustudien undersöker vad som kan hända på en arbetsplats när man inför ett aktivitetsbaserat kontor och vad det kan få för konsekvenser hos medarbetare. Som ett sätt att göra detta studeras en avdelning på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, med syfte att förstå hur människorna inne på kontoret upplever kontorsmiljön och hur de arbetar och rör sig inne i kontoret. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare studier inom aktivitetsbaserade kontor, som ett sätt att kunna jämföra och diskutera med. Samt kulturforskning och social identitetsteori som ett mer analytiskt ramverk att utgå ifrån. Intervjuerna i studien är av en öppen karaktär där målet har varit att studien ska uppmärksamma det som respondenterna själva tar upp och utifrån det formas således studiens karaktär. Även en kompletterande intervju har utförts för att kunna jämföra respondenternas åsikter med vad tanken från början var med kontorsförändringen. Resultatet visar att respondenterna i stor mån vill sitta på en arbetsplats i anslutning till sina kollegor inom det team de arbetar, i istället för att utnyttja det aktivitetsbaserade kontoret till fullo. Ett av det aktivitetsbaserade kontorets mest centrala förhållningssätt är att det inte är tillåtet att ha kvar sin arbetsplats om man är iväg mer än en timme från den. Det här efterföljs sällan och de anställda har istället skapat en egen regel om att det är tillåtet att ha kvar sin plats. Målet med att införa aktivitetsbaserat arbetssätt är att öka interaktioner mellan avdelningar och främja spontana möten och nya konstellationer. Vår studie visar att de anställda, till stor del, inte interagerar med personer från andra avdelningar och utbyter kunskap emellan. Vi argumenterar för att den fysiska utformningen av kontoret inte verkar räcka som verktyg för att skapa eller främja en ny kultur i fallet med de specifika interaktionsmönster som önskas ur arbetssättet
38
Dracklé, Jan Joschka Jodok [Verfasser], Ingo [Akademischer Betreuer] Bergmann, Frank [Gutachter] Petzke, and Franc [Gutachter] Meyer. "Vergleichende Studie zum Verlauf röntgendichter Nervus femoralis-Katheter, die mit der In-plane- und der Out-of-plane-Technik angelegt wurden / Jan Joschka Jodok Dracklé ; Gutachter: Frank Petzke, Franc Meyer ; Betreuer: Ingo Bergmann." Göttingen : Niedersächsische Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen, 2019. http://d-nb.info/1193250609/34.
39
Anväg, David. ""Man kan fråga sig själv. Om jag ser ut sådär, kommer jag vara lyckligare då?" : En studie om gymnasieelevers syn på hälsobegreppet, dess plats i media samt inom ämnet Idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226039.
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats. Resultatet visar att synen på hälsobegreppet är relativt lik bland gymnasieelever, där fokus ligger på att må bra som person samt att vara fysiskt aktiv på den nivå som passar individen. Den mediala vinklingen av begreppet anses primärt vara kopplat till det yttre, där en smal och ungdomlig kropp idag anses vara idealet. Detta har enligt mina respondenter stor påverkan på ungdomar, som idag i stor utsträckning tränar och anpassar sin livsstil för att nå upp till dessa ideal, mycket på grund av viljan att passa in. Idrott och hälsa ses i samband med detta som en viktig kunskapsförmedlare gällande kritiskt tänkande mot den mediala vinklingen. Undervisningen anses gynna gymnasieelevers kunskaper om hälsobegreppet likväl de komponenter som utgör en hälsosam livsstil. Ämnets fokus anses vara processen gällande det psykiska och fysiska välmåendet, i motsats till det slutgiltiga målet som presenteras inom media. Detta anses i sin tur utveckla mina respondenters syn på begreppet samt det kritiska bemötandet av den utseendefixering som finns i bland annat media och sociala medier.
40
Bergman, Marie, and Fredrik Segerberg. ""det här är min plats, där jag får skriva rakt från hjärtat" : en grundad teori om de centrala aspekterna av och omkring krisbloggande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28418.
Abstract:
När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försöka bygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslor rörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligt forum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkring krisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjuer och studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egna villkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa. Detta, samt det stöd som de får genom återkoppling från läsarna, gör att de upplever ett ökat välmående. Med hjälp av utvalda delar från Giddens teori om det senmoderna samhället placerar vi fenomenet krisbloggar i en nutida kontext och genom Franks teorier om narrativ förklarar vi hur viktigt det är att få skapa och dela sin berättelse för människor som drabbats av någon form av kris.When people suffer from a traumatic crisis that destroys their lives, they are forced to try and rebuild their everyday lives again. Some do this by writing blogs about their thoughts and feelings regarding the crisis. Why is it that so many people choose to display their suffering in a public forum? With the help of grounded theory, we investigate the most central aspects of blogging about traumatic crises in order to create a greater understanding of this contemporary phenomenon. Through interviews and the study of blogs, it is revealed that the people behind the blogs are able to make their voices heard on their own terms, to spread their story and to reflect on their own journey. This, alongside the support they recieve through the feedback from their readers, make them experience increased well-being. With the help of selected parts from Giddens' theory on modernity, we place the phenomenon of cirisis blogs in a comtemporary context and through Frank's theories regarding narratives, we explain how important it is to create and share stories for people affected by some form of crisis.
41
Augustsson, Lovisa. ""Jaa, men bild… det är ju allt!" : En kvalitativ undersökning om elevers och bildlärares uppfattningar om bildämnets plats, roll och funktion i skolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Bild, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29024.
Abstract:
"Jaa, men bild…det är ju allt!" – En kvalitativ undersökning om elevers och bildlärares uppfattningar om bildämnets plats, roll och funktion i skolan är en intervjustudie vilken syftar till att få ökad kunskap om bildlärares och gymnasieelevers uppfattningar om bildundervisning och bildskapande, samt om bildämnets plats, roll och funktion i skolan. Materialet som behandlas består av gruppintervjuer med tre verksamma bildlärare, två estetelever i årskurs 3 samt två teknikelever i årskurs 1. Bildämnet har fått en marginaliserad plats i skolans värld, och sedan skolreformen 2011 har ämnet, som tidigare varit en obligatorisk kurs, reducerats till att vara en valbar kurs som saknar meritpoäng. Undervisning i estetiska ämnen brukar ofta beskrivas som efterlängtade "andningshål" i en skola präglad av teoretiska ämnen. Många forskare menar dock att undervisning i konstarterna har en stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Uppsatsens resultat visar att studiens deltagare upplever att bildämnet har en låg status i skolan, men är viktigt, i synnerhet för att uppmuntra och utveckla kreativitet, som deltagarna menar är viktigt i såväl ungdomslivet, som i framtida yrkesliv. Studien mynnar ut i en diskussion om viktiga aspekter som rör undervisning, kreativa näringar och arbetsprocesser, vårt växande bildsamhälle samt bildämnets tillskrivna status, och vad som kan betecknas som kunskap. Dessutom en diskussion kring studiens teoretiska utgångspunkter – Visuell kultur och visuell läskunnighet.
42
Plati, Sandra-Beatrice [Verfasser], Jan [Gutachter] Gummert, and Dirk [Gutachter] Fritzsche. "Analyse der Risikofaktoren für das klinische Outcome von Patienten auf der Warteliste einer Herztransplantation / Sandra-Beatrice Plati ; Gutachter: Jan Gummert, Dirk Fritzsche ; Medizinische Fakultät." Bochum : Ruhr-Universität Bochum, 2019. http://d-nb.info/1191481549/34.
43
Boileau, Nicolas Marret Sophie. "Une expérience de l'impossible l'écriture autobiographique dans Moments of Being de Virginia Woolf, The Bell Jar de Sylvia Plath, An Autobiography de Janet Frame /." Rennes : Université Rennes 2, 2008. http://theses.scdbases.uhb.fr:8000/theseBoileau.pdf.
44
Hennaut, Benoît. "Théâtre et récit, l’impossible rupture : la place du récit dans le spectacle postdramatique entre 1975 et 2004, selon Romeo Castellucci, Jan Lauwers, Elisabeth LeCompte." Paris, EHESS, 2013. https://janus.bis-sorbonne.fr/login?url=https://doi.org/10.15122/isbn.978-2-406-06009-3.
Abstract:
Dans sa période particulièrement dense de production au cours des années 1980 et 1990, le spectacle dit « postdramatique » affirme régulièrement sa volonté de rompre avec toute forme de narration qu'illustrent des formes dramatiques plus conventionnelles. C'est même devenu un topos critique de dire que le théâtre postdramatique échappe à la narration ou la rend problématique, tant pour qualifier sa production (en termes de projet dramaturgique) que sa réception par le public. Cependant, la force du déni installe le doute. Je me suis inquiété de l'insistance avec laquelle une certaine manière de concevoir le théâtre écartait ou s'opposait à un élément aussi structurant et persistant que le récit (en termes culturels, littéraires, dramatiques,. . . ). Après avoir posé les termes de sa définition, j'ai voulu vérifier si le spectacle postdramatique ne contenait vraiment plus aucune forme de récit, quand bien même cette fonction lui serait implicitement ou explicitement contestée. Ma décision de mener l'enquête a été essentiellement provoquée par deux phénomènes : une intuition narrative qui se manifeste quand même vis-à-vis de ces spectacles (sur quoi est-elle fondée ?), et l'existence de textes qui en font le compte-rendu sur un mode narratif à la réception. Par ailleurs, j'ai senti le besoin d'analyser de manière un peu plus fine cette poétique non-narrative déclarée par les auteursDuring a particularly dense production period running in the 1980s and 1990s, the so-called "postdramatic" theater regularly attempted to break from all forms of narration utilized in more conventional dramatic forms. It became a recurring critical leitmotif to say that postdramatic theater either eschewed narration entirely or rendered it problematic, whether as a qualifier to its production (in dramaturgical terms) or to explain audience reaction. However, repeated denial definitely inspires doubt. I was concerned that one particular way of thinking about theater seemed to refuse or rule out such a consistent and structural element as the narrative (culturally, dramatically, as well as in literary terms). I therefore wished to be sure that certain postdramatic pieces really had not retained any form of storytelling, had the choice been made implicitly or explicitly to exclude it. My decision to begin this investigation was triggered by two specified phenomena: a narrative intuition which manifests itself whether one wants it or not when one sees one of these pieces (what is its foundation?), and the existence of texts produced at the reception level which still seem to form a narrative stream when examined. I also felt the need to undertake a more detailed analysis of this non-narrative poetics as laid out by its creators
45
Hennaut, Benoît. "Théâtre et récit, l'impossible rupture: la place du spectacle dans le spectacle postdramatique entre 1975 et 2004, selon Romeo Castellucci, Jan Lauwers, Elizabeth LeCompte." Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2013. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/209559.
Abstract:
Dans sa période particulièrement dense de production au cours des années 1980 et 1990, le spectacle dit « postdramatique » affirme régulièrement sa volonté de rompre avec toute forme de narration qu’illustrent des formes dramatiques plus conventionnelles. C’est même devenu un topos critique de dire que le théâtre postdramatique échappe à la narration ou la rend problématique, tant pour qualifier sa production (en termes de projet dramaturgique) que sa réception par le public.Cependant, la force du déni installe le doute. Je me suis inquiété de l’insistance avec laquelle une certaine manière de concevoir le théâtre écartait ou s’opposait à un élément aussi structurant et persistant que le récit (en termes culturels, littéraires, dramatiques, …). Après avoir posé les termes de sa définition, j’ai voulu vérifier si le spectacle postdramatique ne contenait vraiment plus aucune forme de récit, quand bien même cette fonction lui serait implicitement ou explicitement contestée. Ma décision de mener l’enquête a été essentiellement provoquée par deux phénomènes :une intuition narrative qui se manifeste quand même vis-à-vis de ces spectacles (sur quoi est-elle fondée ?), et l’existence de textes qui en font le compte-rendu sur un mode narratif à la réception. Par ailleurs, j’ai senti le besoin d’analyser de manière un peu plus fine cette poétique non-narrative déclarée par les auteurs.
* * *
During a particularly dense production period running in the 1980s and 1990s, the so-called “postdramatic” theatre regularly attempted to break from all forms of narration utilized in more conventional dramatic forms. It became a recurring critical leitmotif to say that postdramatic theatre either eschewed narration entirely or rendered it problematic, whether as a qualifier to its production (in dramaturgical terms) or to explain audience reaction.
However, repeated denial definitely inspires doubt. I was concerned that one particular way of thinking about theatre seemed to refuse or rule out such a consistent and structural element as the narrative (culturally, dramatically, as well as in literary terms). I therefore wished to be sure that certain postdramatic pieces really had not retained any form of storytelling, had the choice been made implicitly or explicitly to exclude it. My decision to begin this investigation was triggered by two specific phenomena: a narrative intuition which manifests itself whether one wants it or not when one sees one of these pieces (what is its foundation?), and the existence of texts produced at the reception level which still seem to form a narrative stream when examined. I also felt the need to undertake a more detailed analysis of this non-narrative poetics as laid out by its creators.
Doctorat en Langues et lettres
info:eu-repo/semantics/nonPublished
46
El, Harouny E. (Elisa). "Historiallinen puukaupunki suojelukohteena ja elinympäristönä:esimerkkeinä Vanha Porvoo ja Vanha Raahe. Osa 2." Doctoral thesis, University of Oulu, 2008. http://urn.fi/urn:isbn:9789514289705.
Abstract:
Abstract The research is based on the historic wooden town as a cultural heritage site and as an everyday environment for its inhabitants. A cultural environment takes shape in interaction with people living it. In the preservation of a historic town finding a continuing balance between change and permanence has nevertheless become a challenging issue. This research examines the opportunities that a historic wooden town has of continued prosperity, taking as a starting point the safeguarding of its cultural environment as a good living environment. Empirical cases are Old Porvoo and Old Raahe. The significance of a historic wooden town as a living environment is examined in relation to the objectives of a heritage conservation as viewed by the authorities. Urban planning documents and personal interviews provide the research material. These depict the significance of a wooden town both as a place for living and as a cultural heritage site. Based on the holistic concept of man, the human-environment relationship is seen as one in which the individual has a chance for complete personal participation inseparable from the environment. Being content with the environment, the individual feels affinity to the options afforded and can make good use of them relatively independently. It is historically characteristic of wooden towns to be formed in a close interaction between the individual and the environment and to conform to real-life situations of its inhabitants. According to this research, this characteristic is also highly appreciated by the current inhabitants. It can also be seen as an important factor that guarantees the continuity of both a good living environment and the cultural-historical significance of these towns. Thus, the cultural-historical value can be seen as relating to the characteristic change of the environment as an expression of the human-environment relationship. Instead of material authenticity, of primary importance is the authenticity of a way of living coherent with the environment, which gains meaning when compatibility between people and their environment is found. Nevertheless, as the inhabitants’ sense of the qualities of the environment deepens, the need for material change decreases. Maintenance of the cultural environment is best sustained by humane way of life, made possible as the human-environment relationship deepens into holistic participation. The holistic preservation of the built environment means taking care of the whole – the mutual relationship between the individual and the environment. As humane work progresses in dialogue, it favours the unique quality of individuals and their personal life situations as the impulses of a culture. Holistic preservation can be further promoted by widening the expertise of cultural heritage in issues concerning human welfare, by co-operation between various administrative organs and also by strengthening the local communalityTiivistelmä Tutkimusasetelma perustuu historialliseen puukaupunkiin kulttuurihistoriallisesti arvokkaana suojelukohteena ja asukkaidensa arkiympäristönä. Kulttuuriympäristö muotoutuu vuorovaikutuksessa sitä elävän ihmisen kanssa. Sen suojelussa jatkuvuutta toteuttavan tasapainon löytäminen muutoksen ja säilyttämisen välille on muodostunut kuitenkin vaikeasti ratkaistavaksi kysymykseksi. Tutkimuksessa tarkastellaan historiallisen puukaupungin jatkuvuuden mahdollisuuksia lähtökohtana kulttuuriympäristön suojelu hyvänä elinympäristönä. Empiiriset kohteet ovat Vanha Porvoo ja Vanha Raahe. Historiallisen puukaupungin merkitystä nykyihmisen elinympäristönä on tuotu esiin suhteessa rakennussuojeluviranomaisten asettamiin tavoitteisiin. Kaupunkisuunnittelun asiakirjoihin ja haastatteluihin perustuva aineisto kuvaa puukaupunkiin liitettyä merkityksenantoa elettynä ja suojeltuna. Holistiseen ihmiskäsitykseen perustuen inhimillisenä ympäristösuhteena on pidetty yksilön mahdollisuutta kokonaisvaltaiseen osallisuuteen ympäristöstään erottamattomana. Kokiessaan elinympäristönsä hyväksi ihminen oivaltaa sen tarjoamia mahdollisuuksia mieltymyksiään vastaaviksi ja voi niitä myös hyödyntää ympäristöön suhteellisen omaehtoisesti suuntautuen. Ihmisen ja ympäristön välittömässä suhteessa muotoutuminen ja elämäntilanteisiin vastaava joustavuus on puukaupungille historiallisesti ominainen rakentumisen tapa ja tutkimuksen perusteella myös nykyasukkaiden arvostama ominaisuus. Sitä voidaan pitää jatkuvuuden tekijänä sekä hyvän elinympäristön että kulttuurihistoriallisen merkityksen kannalta. Kulttuurihistoriallinen arvo voi siten liittyä ympäristölle luonteenomaiseen muuttumisen tapaan ihmisen ja ympäristön välisen suhteen ilmaisuna. Materiaalisen autenttisuuden sijasta primääriä on ympäristölle ominaisen elämäntavan autenttisuus, joka saa merkityksensä ihmisen ja ympäristön yhteensopivuuden löytymisestä. Asukkaan oivaltavuuden kasvaessa ympäristön tarjoamien mahdollisuuksien suhteen tarve aineelliseen muuttamiseen kuitenkin vähenee. Kulttuuriympäristön suojelussa jatkuva ylläpito toteutuu aidoimmillaan elämäntapaan sisäistyneenä inhimillisen asumisen taitona, joka kehittyy ympäristösuhteen syventyessä kokonaisvaltaiseksi osallisuudeksi. Rakennetun kulttuuriympäristön holistinen suojelu merkitsee kokonaisuuden eli ihmisen ja ympäristön välisen suhteen hoitamista. Tasavertaisissa vuorovaikutustilanteissa etenevänä ihmistyönä se suhtautuu suopeasti yksilölliseen ainutlaatuisuuteen ja henkilökohtaisiin elämäntilanteisiin kulttuurin tekijöinä. Holistista suojelua edistää kulttuuriperintöalan osaamispohjan laajentaminen ihmisen hyvinvointia koskevissa kysymyksissä, eri hallintokuntien välinen yhteistyö sekä paikkaan sitoutuneen yhteisöllisyyden vahvistaminen
47
El, Harouny E. (Elisa). "Historiallinen puukaupunki suojelukohteena ja elinympäristönä:esimerkkeinä Vanha Porvoo ja Vanha Raahe. Osa 1." Doctoral thesis, University of Oulu, 2008. http://urn.fi/urn:isbn:9789514289651.
Abstract:
Abstract The research is based on the historic wooden town as a cultural heritage site and as an everyday environment for its inhabitants. A cultural environment takes shape in interaction with people living it. In the preservation of a historic town finding a continuing balance between change and permanence has nevertheless become a challenging issue. This research examines the opportunities that a historic wooden town has of continued prosperity, taking as a starting point the safeguarding of its cultural environment as a good living environment. Empirical cases are Old Porvoo and Old Raahe. The significance of a historic wooden town as a living environment is examined in relation to the objectives of a heritage conservation as viewed by the authorities. Urban planning documents and personal interviews provide the research material. These depict the significance of a wooden town both as a place for living and as a cultural heritage site. Based on the holistic concept of man, the human-environment relationship is seen as one in which the individual has a chance for complete personal participation inseparable from the environment. Being content with the environment, the individual feels affinity to the options afforded and can make good use of them relatively independently. It is historically characteristic of wooden towns to be formed in a close interaction between the individual and the environment and to conform to real-life situations of its inhabitants. According to this research, this characteristic is also highly appreciated by the current inhabitants. It can also be seen as an important factor that guarantees the continuity of both a good living environment and the cultural-historical significance of these towns. Thus, the cultural-historical value can be seen as relating to the characteristic change of the environment as an expression of the human-environment relationship. Instead of material authenticity, of primary importance is the authenticity of a way of living coherent with the environment, which gains meaning when compatibility between people and their environment is found. Nevertheless, as the inhabitants’ sense of the qualities of the environment deepens, the need for material change decreases. Maintenance of the cultural environment is best sustained by humane way of life, made possible as the human-environment relationship deepens into holistic participation. The holistic preservation of the built environment means taking care of the whole – the mutual relationship between the individual and the environment. As humane work progresses in dialogue, it favours the unique quality of individuals and their personal life situations as the impulses of a culture. Holistic preservation can be further promoted by widening the expertise of cultural heritage in issues concerning human welfare, by co-operation between various administrative organs and also by strengthening the local communalityTiivistelmä Tutkimusasetelma perustuu historialliseen puukaupunkiin kulttuurihistoriallisesti arvokkaana suojelukohteena ja asukkaidensa arkiympäristönä. Kulttuuriympäristö muotoutuu vuorovaikutuksessa sitä elävän ihmisen kanssa. Sen suojelussa jatkuvuutta toteuttavan tasapainon löytäminen muutoksen ja säilyttämisen välille on muodostunut kuitenkin vaikeasti ratkaistavaksi kysymykseksi. Tutkimuksessa tarkastellaan historiallisen puukaupungin jatkuvuuden mahdollisuuksia lähtökohtana kulttuuriympäristön suojelu hyvänä elinympäristönä. Empiiriset kohteet ovat Vanha Porvoo ja Vanha Raahe. Historiallisen puukaupungin merkitystä nykyihmisen elinympäristönä on tuotu esiin suhteessa rakennussuojeluviranomaisten asettamiin tavoitteisiin. Kaupunkisuunnittelun asiakirjoihin ja haastatteluihin perustuva aineisto kuvaa puukaupunkiin liitettyä merkityksenantoa elettynä ja suojeltuna. Holistiseen ihmiskäsitykseen perustuen inhimillisenä ympäristösuhteena on pidetty yksilön mahdollisuutta kokonaisvaltaiseen osallisuuteen ympäristöstään erottamattomana. Kokiessaan elinympäristönsä hyväksi ihminen oivaltaa sen tarjoamia mahdollisuuksia mieltymyksiään vastaaviksi ja voi niitä myös hyödyntää ympäristöön suhteellisen omaehtoisesti suuntautuen. Ihmisen ja ympäristön välittömässä suhteessa muotoutuminen ja elämäntilanteisiin vastaava joustavuus on puukaupungille historiallisesti ominainen rakentumisen tapa ja tutkimuksen perusteella myös nykyasukkaiden arvostama ominaisuus. Sitä voidaan pitää jatkuvuuden tekijänä sekä hyvän elinympäristön että kulttuurihistoriallisen merkityksen kannalta. Kulttuurihistoriallinen arvo voi siten liittyä ympäristölle luonteenomaiseen muuttumisen tapaan ihmisen ja ympäristön välisen suhteen ilmaisuna. Materiaalisen autenttisuuden sijasta primääriä on ympäristölle ominaisen elämäntavan autenttisuus, joka saa merkityksensä ihmisen ja ympäristön yhteensopivuuden löytymisestä. Asukkaan oivaltavuuden kasvaessa ympäristön tarjoamien mahdollisuuksien suhteen tarve aineelliseen muuttamiseen kuitenkin vähenee. Kulttuuriympäristön suojelussa jatkuva ylläpito toteutuu aidoimmillaan elämäntapaan sisäistyneenä inhimillisen asumisen taitona, joka kehittyy ympäristösuhteen syventyessä kokonaisvaltaiseksi osallisuudeksi. Rakennetun kulttuuriympäristön holistinen suojelu merkitsee kokonaisuuden eli ihmisen ja ympäristön välisen suhteen hoitamista. Tasavertaisissa vuorovaikutustilanteissa etenevänä ihmistyönä se suhtautuu suopeasti yksilölliseen ainutlaatuisuuteen ja henkilökohtaisiin elämäntilanteisiin kulttuurin tekijöinä. Holistista suojelua edistää kulttuuriperintöalan osaamispohjan laajentaminen ihmisen hyvinvointia koskevissa kysymyksissä, eri hallintokuntien välinen yhteistyö sekä paikkaan sitoutuneen yhteisöllisyyden vahvistaminen
48
Forest, Rivière Mathilde. "La place de l'identité collective dans la politique étrangère : la réorientation de la diplomatie pétrolière au Venezuela depuis 1998." Thesis, Université Laval, 2010. http://www.theses.ulaval.ca/2010/26609/26609.pdf.
49
Erkkilä, R. (Raija). "Moniääninen paikka—Opettajien kertomuksia elämästä ja koulutyöstä Lapissa." Doctoral thesis, University of Oulu, 2005. http://urn.fi/urn:isbn:951427802X.
Abstract:
Abstract This narrative-biographical study focuses on stories told by teachers working in Lapland about their work and life. The key concept of the study is 'place', which is conceptualised as subjectively experienced place in line with humanistic geography. The research data consisted of interviews of seven teachers working in Lapland, including two Saami and five Finnish teachers. Two main research questions were addressed: I How do teachers tell about place? II What is teachers' manner of knowing from the viewpoint of place? The results revealed an inside view of 'place', which reflects the dweller's perspective towards place. The informants' stories highlighted five place-related sentiments: concern, commitment, sense of home, recognition and appreciation. At the general level, teachers felt concern about the contradiction between the south and the north. They also felt concern about the future of their pupils, schools and villages. Commitment and sense of home were enhanced by a place-related lifestyle and nature as well as an opportunity to do subjectively meaningful things. The teachers described their sentiment of belonging to a place in a way that reflected recognition and appreciation. For an individual, recognition related to everyday phenomena and interpersonal relations played an important role, but recognition by different groups and society was also significant. The autobiographical story by one of the Saami teachers clearly indicated the significance of local knowledge for teachers' work. Personal local knowledge is tacit knowledge based on experience and constitutes an important aspect of teachers' practical knowledge. The focus of this autobiographical story did not involve only the teacher but also the community, the people, the place and the culture that the teacher felt herself to be part of. Saami ancestry defined this teacher's mode of existence in a crucial way. Since she shared the cultural background of her pupils, she understood their everyday school life well. She had an important role as an intermediary at the interface between two cultures. Overall, Finnish teachers work in notably different schools and different conditions. It is important to listen to many different stories, because stories told by marginal actors may serve an emancipatory function for future teachers. Based on the findings, one of the challenges of teacher education is to develop ways of working whereby students can critically evaluate their autobiographical and personal knowledge. Personal experiential background is a valuable resource, which should be taken into account in teacher education alreadyTiivistelmä Tässä narratiivis-elämäkerrallisessa tutkimuksessa tarkastellaan Lapin kouluissa työskentelevien opettajien kertomuksia työstä ja elämästä. Tutkimuksen keskeinen käsite on paikka, joka käsitteellistetään humanistisen maantieteen näkökulmasta koetuksi paikaksi. Tutkimuksen aineistona on seitsemälle Lapissa työskentelevälle opettajalle tehdyt haastattelut. Haastatteluissa on mukana kaksi saamelaista ja viisi suomalaista opettajaa. Päätutkimuskysymyksiä on kaksi: I Millaiseksi opettajat kertovat paikan? II Millainen on opettajan tietämisen tapa paikan näkökulmasta? Tutkimuksen tuloksena syntyi kuva paikasta sisältä päin, sellainen, joka ilmentää asukkaan näkökulmaa paikkaan. Opettajien kertomukset toivat esiin viisi paikkatunnetta: huolen, sitoutumisen, kodintunteen sekä tunnustuksen ja arvostuksen tunteet. Yleisellä tasolla huoli liittyi koettuun vastakkainasetteluun etelän ja pohjoisen välillä. Opettajat tunsivat huolta myös oppilaidensa, koulujensa ja kyliensä tulevaisuudesta. Sitoutumisen ja kodintunnetta vahvistivat paikkaan liittyvä elämäntapa ja luonto sekä mahdollisuus tehdä mielekkäiksi koettuja asioita. Opettajat kuvasivat paikkaan kuulumistaan tavalla, jota voidaan ymmärtää tunnustuksen ja arvostuksen käsitteiden avulla. Tärkeässä osassa yksilön kannalta olivat arkipäivän ilmiöihin ja läheisten ihmisten välisiin suhteisiin liittyvä tunnustus, mutta myös erilaisten ryhmien ja yhteiskunnan taholta tuleva arvonanto. Tutkimuksen tuloksena avautui saamelaisen opettajan minäkertomuksen kautta persoonallisen paikallisen tiedon merkitys opettajan työssä. Persoonallinen paikallinen tieto on kokemukseen perustuvaa, hiljaista tietoa ja muodostaa yhden tärkeän osan opettajan praktista tietoa. Minäkertomuksen keskiössä ei ollut vain kertova opettaja itse, vaan myös yhteisö, toiset ihmiset, paikka ja kulttuuri, joihin opettaja tunsi kuuluvansa. Saamelaisuus määritti opettajana olemisen tapaa keskeisellä tavalla. Koska opettajalla oli samankaltainen kulttuuritausta oppilaidensa kanssa, hän ymmärsi näiden kouluarkea hyvin. Hänellä oli tärkeä, välittävä merkitys toimiessaan koulussa kahden kulttuurin rajapinnalla. Koululaitoksemme opettajat toimivat hyvin erilaisissa kouluissa ja erilaisissa olosuhteissa. Monenlaisten kertomusten kuuleminen on tärkeää, koska marginaaleista esitetyt kertomukset voivat toimia vapauttavina kertomuksina tuleville opettajille. Tutkimuksen tulosten perusteella opettajankoulutukselle voidaan asettaa haasteeksi kehittää työtapoja, joiden avulla opiskelijat voivat arvioida kriittisesti omiin kokemuksiinsa perustuvaa elämäkerrallista ja persoonallista tietoa. Persoonallinen kokemustausta on arvokas resurssi, joka tulisi pystyä ottamaan huomioon jo opettajankoulutusvaiheessa
Čoahkkáigeassu Dán narratiiva-eallingeardedutkamušas Raija Erkkilä guorahallá Lappileana skuvllaid oahpaheaddjiid muitalusaid barggu ja eallima birra. Dutkamuša guovddáš doaba lea báiki, mii meroštallojuvvo humanisttalaš geografiija geahččanguovllus vásihuvvon báikin. Dutkamuša materiálan leat čieža Lappileanas bargi oahpaheaddji jearahallamat, main leat fárus guokte sápmelaš ja vihtta suopmelaš oahpaheaddji. Váldodutkangažaldagat leat guokte: I Makkárin oahpaheaddjit muitalit báikki? II Makkár lea oahpaheaddji diehtima vuohki báikki geahčcanguovllus? Dutkamuša boađusin šattai govva báikkis siskkobealde, mii čájeha ássi geahččanguovllu báikái. Oahpaheaddjiid muitalusat bukte ovdan vihtta báikedovdamuša: fuolla, čatnaseapmi, ruovttudovdamuš sihke dovddasteami ja árvvusatnima dovddut. Almmolaš dásis fuolla laktásii vásihuvvon vuostegeahčái mátti ja davi gaskkas. Oahpaheaddjit ledje fuolastuvvan maiddái sin oahppiid, skuvllaid ja giliid boahttevuođas. Čatnaseami ja ruovttudovdamuša nannejedje báikái laktáseaddji eallinvuohki ja luondu sihke vejolašvuohta bargat áššiid, maid vásihedje jierpmálažžan. Oahpaheaddjit govvidedje iežaset báikái gullama vugiin, man sáhttá áddet dovddasteami ja árvvusatnima doahpagiiguin. Dehálaš oasis individuála geažil lei dovddasteapmi, mii laktásii árgabeaivvi ihtagiidda ja lagaš olbmuid gaskavuođaide. Dehálaš lei maiddái dovddasteapmi, mii bođii sierralágan joavkkuin ja servodagas. Dutkamuša boađusin rahpasii sápmelaš oahpaheaddji mun-muitalusa bokte persovnnalaš báikkálaš dieđu mearkkašupmi oahpaheaddji barggus. Persovnnalaš báikkálaš diehtu lea vásáhussii vuođđuduvvi jávohis diehtu ja dat duddjo ovtta dehálaš oasi oahpaheaddji praktihkalaš dieđus. Mun-muitalusa guovddážis ii lean dušše muitaleaddji oahpaheaddji ieš, muhto baicca searvvuš, eará olbmot, báiki ja kultuvra, maidda oahpaheaddji dovddai iežas gullat. Sápmelašvuohta mearridii oahpaheaddjin leahkima vuogi guovddáš lági mielde. Go oahpaheaddjis lei seammálágan kulturduogáš iežas oahppiiguin, son áddii bures dáid skuvllaárgga. Sus lei dehálaš, sirdi mearkkašupmi doaimmadettiin skuvllas guovtti kultuvrra rádjedásiin. Min skuvlalágádusa oahpaheaddjit doibmet hui iešguđetlágan skuvllain ja iešguđetlágan diliin. Máđggalágan muitalusaid guldaleapmi lea dehálaš, go marginálain muitaluvvon muitalusat sáhttet doaibmat boahtte oahpaheaddjiide beasti muitalussan. Dutkamuša bohtosiid vuođul oahpaheaddjiskuvlemii sáhttá bidjat hástalussan ovddidit bargovugiid, maid vuođul oahppit sáhttet árvvoštallat kritihkalaččat eallingearddi ja persovnnalaš dieđu, mii vuođđuduvvá sin iežaset vásáhusaide. Persovnnalaš vásihanduogáš lea dehálaš riggodat, man galggašii sáhttit váldit vuhtii juo oahpaheaddjiskuvlenmuttus
50
Möller, Josefin, and Erika Lundström. "”Jag förknippar Stockholm med karriär, att man vill bli något. Att man inte är nöjd med livets färdiga väg som vi är i Skellefteå.” : En kvalitativ studie om hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37367.
Abstract:
The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.